Avslutade insatser

Utanförskap i Malmö är ett stort problem. Det drabbar både personer själva, deras familjer och hela samhället. Många i dessa grupper har låg utbildning och saknar språkkunskaper. Det gör det svårt för dem att ta nästa steg för att etablera sig och bli en del av samhället. Vissa som borde gå på Sfi gör det inte, och därför har de svårt att komma ur utanförskapet.

Samhället har svårt att ge rätt stöd eftersom myndigheter inte samarbetar tillräckligt och informationen mellan dem saknas. Många malmöbor som behöver hjälp med språket får därför inte det stöd de behöver. Utan språkkunskaper kan de inte heller använda andra insatser som skulle hjälpa dem att etablera sig. Därför fastnar de i utanförskap och blir beroende av försörjning. 

I Malmökraften samarbetar Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Försäkringskassan, primärvården, psykiatrin i Region Skåne och FINSAM i Malmö för att minska långtidsarbetslösheten. Problemen beror på att arbetsgivare och arbetstagare i Malmö inte alltid matchar varandra, låg utbildningsnivå, samt att vissa sjukskrivna som inte uppfyller kriterierna för förstärkt samarbete hamnar utanför. Det finns också ojämställdhet mellan kvinnor och män i arbetsmarknadsinsatser och problem med ohälsa.

I dag finns det inte tillräckligt utvecklade metoder för samplanering och informationsutbyte mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och primärvården i Malmö. Det riskerar att göra att Malmöbor hamnar mellan stolarna.

De största problemen är:

1. Socialtjänsten tycker att sjukvården inte lämnar tillräckligt med information.

2. Arbetsmarknadsavdelningen vill ha tätare dialog med vården.

3. Sjukvården upplever att tidskrävande utlåtanden inte hjälper patienterna framåt.

För att lösa dessa problem ska Kryddgårdenmodellen införas inom primärvården och Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad.

ACT-teamet – samarbete för personer med allvarlig psykisk sjukdom. ACT-teamet (Assertive Community Treatment) är ett samarbete mellan psykiatrin och socialtjänsten. Tillsammans arbetar de med personer som har allvarlig psykisk sjukdom och ofta också sociala svårigheter.

Teamet består av personal med olika yrkeskompetenser. De erbjuder både medicinsk och psykosocial utredning och behandling. ACT-teamet ger också stöd i vardagen, hjälp med rehabilitering och insatser som stärker återhämtningen.

Insatserna ges på ett flexibelt och uppsökande sätt, ofta utanför vårdens lokaler. Syftet är att individen ska få rätt hjälp – på rätt plats och vid rätt tid.

Aktivitetscenter har som mål att skapa en tydlig samverkansprocess där alla berörda aktörer tillsammans med deltagaren kommer överens om en plan för att utveckla och använda individens arbetsförmåga. Extra fokus läggs på att få en gemensam förståelse för processen kring den enskilde.

AktivitetsArenan – stöd för dem som står långt från arbetsmarknaden. AktivitetsArenan gav stöd till personer som behövde ta flera steg för att komma närmare arbete eller studier. Insatserna var av förberedande karaktär och anpassades efter individens behov.

De som deltog hade ofta en komplex livssituation och kunde till exempel vara:

• beroende av försörjningsstöd under lång tid,

• långtidssjukskrivna,

• personer med tillfällig sjuk- eller aktivitetsersättning,

• inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Deltagarna hade ofta kontakt med flera myndigheter – som socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Syftet med AktivitetsArenan var att hjälpa dessa personer att närma sig vanliga arbetsmarknadsinsatser, trots att de från början hade mycket liten eller ingen koppling till arbetsmarknaden alls.

Syftet med AktSam – stöd till unga med medicinska hinder
Projektet AktSam testade en metod med coachning och så kallad Supported Employment (stöd i arbete) för att hjälpa unga med medicinska svårigheter att komma närmare arbete eller studier.

Projektet hade två mål:

• Att ge riktat stöd till personer som behöver extra hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden.

• Att utveckla arbetssättet och samarbetet mellan de myndigheter och organisationer som ingår i FINSAM i Malmö.

Projektet vände sig till unga, oavsett vilken ersättning de fick, som bedömdes behöva coachning för att ta nästa steg mot arbete eller utbildning.

Projekt AMA gav stöd till unga med aktivitetsersättning i Malmö och Blekinge. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i Malmö och Blekinge drev projektet AMA med stöd från EU (ESF-medel) och FINSAM i Malmö.Projektet riktade sig till unga personer i Malmö stad och Blekinge län som hade aktivitetsersättning.

Syftet var att ge tidigt, gemensamt och flexibelt stöd från flera myndigheter – så att deltagarna inte skulle fastna i sin ersättning. Målet var att fler skulle kunna börja arbeta eller studera.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick EU-stöd för ett gemensamt projekt.
Projektet hette Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktionen. Det riktade sig till personer som inte längre kunde få sjukpenning eller hade haft tidsbegränsad sjukersättning som nu tagit slut.

Syftet med projektet var att ge bättre stöd till dessa personer, så att de lättare skulle kunna börja arbeta igen. För att lyckas med det ville man:

• skapa en tydlig och sammanhängande process före, under och efter Arbetslivsintroduktionen,

• förbättra samarbetet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukvården och kommunen,

• utveckla nya aktiviteter som hjälper personer att komma tillbaka till arbetslivet.

Insatsens syfte var att öka kunskapen om hur stödet till ungdomar och arbetsgivare fungerar idag. Den skulle också visa vilka områden som kan förbättras för att fler ungdomar i målgruppen ska kunna hitta, få och behålla ett jobb. Förstudien gjordes genom intervjuer med arbetsgivare, ungdomar i målgruppen och handläggare som arbetar med dem.

Avanti arbetar med tydligt fokus på vägen till arbete och studier. Insatsen utgår från tre huvudområden: språk, hälsa och arbete.

Avanti 2.0 är ett arbetsmarknadsprojekt som arbetar aktivt för att hjälpa deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet planerar parallellt för deltagarna, där anpassade SFI-studier utgör en del och tidig placering på arbetsmarknaden den andra.

Samordningsförbundet FINSAM i Malmö har fått extra nationella medel för att göra en fördjupad behovsanalys av långtidssjukskrivna och unga vuxna i Malmö. Analysen ska utgå från individens behov och tydligt visa vad varje part ansvarar för, vilka insatser som finns och vilka som saknas.

CaMp – samordnat stöd till unga med funktionsnedsättning. Projektet CaMp samordnar olika insatser för att ge bättre stöd till unga Malmöbor som har en funktionsnedsättning. Målet är att göra det lättare för dem att komma vidare mot arbete, studier eller annan meningsfull sysselsättning.

Exigo var en arbetsmarknadsinsats som kombinerade behandling och friskvård. Den riktade sig till personer som, på grund av psykosociala faktorer och flyktingtrauman, har hamnat i utanförskap i samhället. Målet var att stötta och stärka dessa människor.

Framtid Arbete – nätverkscoachning arbetade med nätverk för arbetslösa hushåll som får försörjningsstöd i stadsdelsområde Rosengård. Målet var att deltagande familjer skulle ha olika bakgrundsfaktorer, till exempel ålder, utbildning, bristande svenska, samt sociala eller hälsoproblem.

Utvecklingsarbete för unga personer som har beviljats Daglig verksamhet enligt LSS och har aktivitetsersättning. Insatsen arbetade med följande:

Det saknas tillräckliga förrehabiliterande och arbetslivsinriktade insatser för personer med psykisk ohälsa, både självupplevd och dokumenterad. Dessa personer behöver ett anpassat stöd för att kunna närma sig arbetsmarknaden.

”Hela Familjen” var en samverkansinsats där Malmö stad, Region Skåne och Arbetsförmedlingen samarbetade för att bryta vuxnas utanförskap. Målet var att förbättra barn och ungas möjligheter för framtiden.

Hälsoskolan var ett samarbete mellan Malmö stad, Arbetsförmedlingen och Region Skåne. Insatsen riktade sig till nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd.

Innan en ny ansökan om medel för Aktivitetscenter gjordes, genomfördes en behovsinventering. Syftet var att kartlägga målgruppernas behov av arbetsförberedande insatser och myndigheternas behov. Inventeringen visade att det finns stora behov av insatser på en enklare nivå än vad som erbjuds i den ordinarie verksamheten eller på Aktivitetscenter.

Syftet med förstudien var att ta reda på mer om målgruppen och det vårdutbud som finns idag.
Målgruppen var personer över 18 år som har problem med alkohol, narkotika eller läkemedel – det vill säga riskbruk, missbruk eller beroende.

Förstudien skulle också undersöka vilken vård och behandling som finns tillgänglig för dessa personer.

Utgångspunkten var att en gemensam mottagning skulle kunna ge bättre stöd. Tanken var att vården då blir mer tillgänglig, sammanhållen och anpassad efter olika behov.

Integrerad verksamhet innebär att socialtjänsten och Beroendecentrum samarbetar nära och delar lokaler för att arbeta tillsammans på ett samordnat sätt.

IPS syftar till att ge Malmöbor stöd för att kunna börja studera eller arbeta igen. Målet är att de ska bli självförsörjande, få större självständighet och bättre livskvalitet.

Kunddriven verksamhetsutveckling ska hitta och prova förbättringsområden som gäller samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

KUR-projektet riktar sig till anställda inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting. Projektet ger stöd för att förbättra samarbetet och öka kunskapen om rehabilitering av personer med psykiska diagnoser och funktionsnedsättningar. Organisationerna i Malmö har ansökt om och fått medel från KUR-projektet för 2015.

Social remittering, alltså att ge patienter recept på aktiviteter utanför sjukvården, blir allt vanligare. Det riktar sig främst till personer med psykisk ohälsa. Sociala remisser är ett sätt att koppla människor till olika aktiviteter i deras närmiljö för att minska sociala och hälsoproblem samt förbättra deras psykiska och sociala välmående. I detta projekt vill vi stärka och öka samarbetet kring social remittering, särskilt med Försäkringskassan, men också med andra aktörer som hjälper patienterna att återknyta till samhället och komma tillbaka till arbete och egen försörjning.

LoA var ett samarbete mellan Region Skåne, Försäkringskassan Malmö och Lydiagården. De erbjöd patienter på Onkologiska kliniken UMAS i Malmö ett rehabiliteringsprogram med fler och alternativa insatser. Målet var att hjälpa patienterna att komma tillbaka till arbete eller annan sysselsättning och samtidigt öka deras livskvalitet efter cancerbehandling.

Make it work – stöd för att närma sig arbetslivet. Projektet Make it work har sett att det finns ett behov av bättre samarbete mellan olika myndigheter och verksamheter. Det finns också ett behov av metoder som ger riktat stöd till personer som vill börja arbeta.

Projektet arbetar därför med att utveckla arbetsförberedande stöd, som anpassas efter individens behov. Det ska också finnas möjlighet till fortsatt stöd, både för personen som får anställning och för arbetsgivaren.

Syftet är att fler personer ska kunna komma ut i arbete – och kunna behålla jobbet över tid.

I början riktar sig projektet främst till personer inom daglig verksamhet som bedöms stå närmare arbetsmarknaden.

I Malmökraften samlar vi kompetens från Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Försäkringskassan och Region Skåne. Tillsammans arbetar vi för att hjälpa malmöbor att nå sina mål inom arbete eller studier.

I MALMÖKRAFTEN 2.0 samarbetar Malmö stad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och primärvården i Region Skåne för att stoppa rundgången mellan myndigheterna och använda arbetsmarknadspolitiska resurser på bästa sätt. Projektet finansieras av FINSAM och Europeiska socialfonden (ESF).

Maria Malmö är en mottagning för ungdomar upp till 25 år som har problem med alkohol och/eller droger. Den startade 2005 och har fått cirka 10 % fler sökande varje år sedan dess. Idag räcker kapaciteten inte längre till. Därför behöver man undersöka hur man bäst kan öka kapaciteten – till exempel genom att öppna en ny mottagning eller använda andra arbetsmetoder.

Metodhandboken är för dig som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Den riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst, HVB- och stödboenden samt ideella organisationer.

Syftet var att förstärka ett innovativt utvecklings- och metodarbete inom befintliga myndigheter med snabb implementering. Modellen byggde på nätverksmöten och att flera insatser pågick parallellt.

Insatsen riktade sig till patienter med somatisering, alltså kroppsliga symtom som försämrar deras förmåga att arbeta, studera eller fungera socialt. Denna problematik är vanlig och allvarlig och utgör en stor del av patienterna på en vårdcentral.

Nya Aktivitetsporten var ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Försäkringskassan. Projektet vände sig till personer som var sjukskrivna, sjuka utan sjukskrivning eller långtidsarbetslösa. De kunde få ersättning från Försäkringskassan eller försörjningsstöd från kommunen. Målet med Nya Aktivitetsporten var att vara ett första steg tillbaka till arbetslivet.

Region Skåne och Malmö stad samarbetar kring malmöbor med psykosdiagnoser. Två nivåer av integrerad verksamhet ska testas och utvärderas. Den som visar bäst resultat kommer att införas.

PTSD-Center erbjuder arbetslösa malmöbor som har diagnosen eller symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) anpassad SFI, arbetsträning, arbetsförberedande insatser, hälsoskola och behandling.

Insatsen ”Ärendedragning i samverkan” bygger på metoden Reflekterande Team. Den erbjuds som en gemensam kompetensutveckling för konsultationsteamet i projektet ”Utsikt” och för personal på PTSD-center.

REKO bygger upp en koordinatorfunktion inom psykiatrin i Malmö. Samtidigt ska REKO skapa förutsättningar för Försäkringskassan att aktivt möta det ökade behovet av samverkan inom psykiatrin.

Syftet med förstudien är att öka förståelsen för varandras arbetsuppgifter och skapa en gemensam syn på ohälsa och arbetsförmåga.

SAMS var ett projekt där fyra aktörer samarbetade: Malmö stad, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Försäkringskassan. Projektet riktade sig till personer som var sjuka eller sjukskrivna, men som inte hade rätt till sjukpenning och istället fick försörjningsstöd från kommunen. Målet var att dessa personer skulle få en grundlig utredning och en gemensam bedömning av deras situation, för att kunna få rätt stöd och insatser utifrån deras behov.

Internationella kvinnor har ofta inte tillgång till arbetsmarknadsinsatser och andra stöd utifrån sina behov. Det finns brister i samarbetet mellan olika aktörer. Kvinnor som inte omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag får ofta sämre stöd, trots att deras behov är lika stora. Dessutom kan föräldrapenning, vårdnadsbidrag och försörjningsstöd ibland bli hinder som gör det svårare för internationella kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

FINSAM i Malmö gav Arbetsförmedlingen pengar för att göra en kartläggning av socialt företagande. De skulle också beskriva bristerna i nätverken kring Kriminalvårdens klienter som slussas ut i samhället.

Arbetsförmedlingen fick nya uppdrag under åren före insatsen och behövde stödja nya grupper av arbetssökande som även involverade andra myndigheter. För detta beviljades Arbetsförmedlingen medel från FINSAM för att utveckla och genomföra sitt arbete och samarbete med andra myndigheter. Insatsledaren fungerade som en samordnande länk från Arbetsförmedlingen för att skapa nya mötesplatser och stärka samarbetet på redan etablerade arenor.

Syftet var att öka kunskapen och skapa arbetsrutiner för samarbete kring personer med ohälsa som är inskrivna i program hos Arbetsförmedlingen.

Insatsen handlade om att fördjupa kunskapen och föreslå åtgärder för ett mer socialt hållbart Malmö. Det gjordes genom en studie av obetalt omsorgsarbete. Studien använde ett intersektionellt perspektiv, vilket betyder att den tittade på hur faktorer som etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion, sexualitet och ålder påverkar varandra. Målet var att öka kunskapen om området och ta fram förslag på åtgärder. Resultatet har sammanställts i en antologi som kompletterar Malmökommissionens arbete. En rapport har också lämnats till Kommunstyrelsen i Malmö stad.

Stegen var ett projekt som drevs av Husie stadsdel tillsammans med tre samarbetande aktörer. Projektets målgrupp var långtidssjukskrivna, personer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning samt personer med långvarigt försörjningsstöd och komplex social situation. På Stegen erbjöds arbetsträning med särskilt stöd för dem som behövde pröva sin arbetsförmåga. Det fanns också individuella samtal och gruppaktiviteter.

SE-projektet var ett forskningsprojekt som Vårdalinstitutet vid Lunds universitet genomförde tillsammans med FINSAM i Malmö. Projektet var en randomiserad kontrollerad studie. En grupp fick stöd genom Supported Employment enligt den internationellt beprövade arbetsrehabiliteringsmodellen Individual Placement and Support (IPS). Den andra gruppen fick den rehabilitering som fanns tillgänglig i vanliga fall.

Det övergripande syftet med resursteamen var att förbättra omhändertagandet av personer som söker vård och har komplexa problem eller behöver samordning inom vårdcentralen eller mellan olika myndigheter och organisationer. Genom att införa resursteam som gör gemensamma bedömningar skapas en tydlig struktur och organisation för att hjälpa dessa personer bättre.

Maria Malmö utvecklar en ny behandlingsmodell för ungdomar med tramadolmissbruk. Målet är att, utöver drogfrihet, arbeta med aktiv samverkan för att stödja ungdomarna att behålla sin skolgång eller etablera sig på arbetsmarknaden.

Unga kvinnor är en grupp som i stor utsträckning behöver samordnade insatser. Dessa insatser ska minska den psykosociala belastningen, förebygga stressrelaterade symtom och ge verktyg för att hantera tecken på psykisk ohälsa. Målgruppen hamnar ofta ”mellan stolarna” eftersom primärvården inte har tid att hjälpa dem, samtidigt som de inte bedöms vara tillräckligt sjuka för specialistvård.

Denna förstudie undersökte vilket stöd offentliga aktörer erbjöd unga vuxna med NPF-problematik.
Förstudien handlade om unga vuxna mellan 18 och 30 år som hade – eller kunde ha – en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (till exempel autism eller ADHD).

I studien kartlades både vilka insatser som fanns vid den tiden och hur samarbetet mellan olika myndigheter fungerade kring denna grupp.

Fosietorps vårdcentral och Individ- och familjeomsorgen (IoF) i stadsområde söder samarbetar kring unga som är aktuella hos IoF och som har psykiska eller fysiska problem. Dessa unga har i dag ingen fungerande kontakt med primärvården.

Insatsens syfte var att visa behovet av gemensam kompetensutveckling mellan myndigheter. Målet var att skapa en gemensam förståelse och öka kunskapen om aktuella problem och utvecklingsområden. De identifierade utbildningsbehoven låg till grund för planering av nya föreläsningar och utbildningar. Allt detta syftar till bättre samverkan mellan myndigheterna för att ge bättre service och resultat för individen.

Försäkringskassan och Malmö stad är överens om att samarbetet mellan myndigheterna måste bli bättre. Många ärenden handlar om komplex sjukdom och personer som får sin försörjning från Malmö stad eller Försäkringskassan. Under våren 2014 skrev myndigheterna en överenskommelse som ska ge stöd för detta.

När två verksamheter, Arbetsrehab/Borrgatan och Kompassen, gick ihop ansökte de om pengar från FINSAM. Pengarna skulle användas för att utveckla metoder och samarbete för den nya verksamheten Arbetsrehab/Kompassens målgrupp.

Fler personer som utsätts för våld i nära relationer ska få rätt stöd. Det ska hjälpa dem att kunna stanna kvar i arbete eller komma i arbete. För att detta ska fungera behöver Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Malmö stad och Region Skåne samarbeta mer. De handläggare som arbetar med dessa personer behöver också få mer kunskap om hur de kan upptäcka våld i nära relationer och hur de bäst kan ge stöd.